|
|
|
|
 |
 |
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
 |
|
Människan har alltid velat öka avkastningen hos växter och djur, men med dagens teknik kan vi göra så mycket mer och troligen mer än vi borde. Samtidigt måste jordens befolkning försörjas och alla vill vi leva ett friskt liv. Avvägningarna är inte lätta.
Med hybrid-DNA kan gener från olika arter kombineras fritt. Vi kan plocka en gen som ger ”frostskyddsvätska” i ishavssill och föra in den i potatis. Denna potatis blir då okänslig för frost. Vi kan göra växter motståndskraftiga mot sjukdomar och få tomaterna att smaka bättre och hålla längre. 
Djur kan förbättras på samma sätt så att vi får friska, högproducerande djur som ger smakligare kött. Kor kan modifieras så att vi kan utvinna billigt insulin ur mjölken. Nyligen skapades en malariaresistent mygga som kan komma att utrota malaria. Genom att ge grisars celler mänskliga drag, kan vi skapa ”reservdelsgrisar”. Dessa kan leva som vanliga grisar, men om vi behöver något nytt organ, kan detta transplanteras utan komplikationer.
Gentekniken kan ge oss enorma fördelar i framtiden, men tyvärr har myntet en mörk baksida. Storföretag tar idag patent på nya växter och djur. Istället för att öka växters resistens mot skadedjur ökas deras tålighet mot ett specifikt gift. Risken finns att resistens kan hoppa över till ogräs och skadedjur som därmed blir omöjliga att bekämpa. Idag finns det majs med inbyggda bekämpningsmedel och om en insekt äter av denna Killer Corn dör den. Man kan undra hur dessa genmodifierade grödor (GMO) påverkar vår egen hälsa. Den genetiska kartläggningen av människor är inte alltid av godo. I USA kräver vissa arbetsgivare gentest av jobbsökande för att kunna sålla bort människor med anlag för sjukdomar.
