|
|
|
|
 |
 |
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
 |
|
Den svenska armén 1676 behövde proviant och pengar till löner för soldaterna och kapten Gustaf Lillieström har i maj kvitterat ut en ansenlig summa pengar och annat för att transportera detta söderut till armén i Skåne. Transporten bevakas faktiskt endast av en handfull män utmed vägen från Stockholm till skånska gränsen.
Dagarna före transporten anlände till Göinge så begärde länsmannen Olof Jönsson i Kälsved att befolkningen i Loshult och Osby ska betala sina skatter, så det fanns ingen känsla av att ett större uppror var på gång bland befolkningen. Det tyder på att det var ett snabbt beslut av de flesta att delta.
När kapten Lillieström anlände till Loshult med transporten den 21 juli 1676 begärda han extra skjuts till Kristianstad där armén var förlagd och dit transporten skulle. När länsmannen då skickade kallelse till bönderna i bygden infann sig inte någon alls. Länsmannen misstänkte då att något var i görningen och varnade Lillieström.
Den 21 juli 1676 sände Karl XI ett brev till landshövdingen i Växjö om att den svenska armén skulle dra sig längre österut mot Karlshamn till och att landshövdingen skulle försöka stänga vägen vid gränsen vid Loshult för att hindra att danskarna kom in i Småland. Man kan tänka sig landshövdingens förskräckelse då han inser att pengatransporten befinner sig just i detta område, i princip obevakad.
Kapten Lillieström vänder transporten men överfalls strax norr om Loshult av en större skara, de flesta från närbelägna socknar som Loshult, Osby, Broby och Hästveda. Det verkar som om vissa bönder tidigare hade tagit sig till Landskrona och begärt förstärkning från danska soldater, men i stor utsträckning var det göingebor som angrep pengatransporten.
Vissa uppgifter gör gällande att transporten hade ca 250 vagnar och att vända alla dessa tar ju sin tid, och vid överfallet så tar bönder/danskar snabbt kontrollen. Flera sårade bärs in på Loshult kyrkogård så största delen av överfallet skedde precis i närheten av Loshults kyrka. Några vagnar lyckas fly in i Småland men överfalls där av svenska bönder där de rastar vid Älmhult.
Pengarna var tänkta till två månadslöner för den svenska arméns drabanter och Livgardet. Kapten Lillieström kvitterade ut pengarna i Stockholm i början av maj och summan var då motsvarande ca 28 600 daler silvermynt, men även summan 50 000 daler nämns. Kanske var det värdet av den totala transporten eftersom även ammunition och andra nödvändigheter var med på vagnarna.
Hur mycket som faktiskt blev rånbyte är oklart. De svenska och danska källorna ger olika uppgifter, men vid den rättsliga undersökningen som görs först 1684 framkommer att ca 10 500 daler silvermynt räddats. Därmed bör ju minst 18 000 daler silvermynt försvunnit till danska soldater och skånska och svenska bönder …
Om man tänker sig en summa på ca 50 miljoner i dagens värde för hela transporten så är det försvunna bytet värt ca 30 miljoner som då fördelats på kanske uppemot 400 personer, ca 100 000 per person i grov uppskattning. Man kan förstå att det lockade i en tid av fattigdom och svält.
Under guidningen berättar vi mer om bakgrunden till kriget och vad konskevenserna blev för de som deltog i kuppen.
Notis:
Att beräkna penningvärdet är svårbedömt. Beroende på hur man räknar får man väldigt olika siffror. (28 600 daler)
· Om man köpte silver 1676 för summan och idag (2008) ska köpa lika mycket silver får man ge ca 1 170 000 SEK.
· Om man köpte motsvarande guld får man idag (2008) ge ca 3 900 000 SEK.
· Om man köpte varor/tjänster (konsumentprisindex) får man idag ge 5 700 000 SEK för motsvarande tjänster.
· Om man däremot tänker sig en ”industriarbetarlön” så motsvarar pengarna hela 142 000 000 SEK.
Sanningen ligger troligen någonstans mittemellan… jag valde ovan att räkna på 50 MSEK som ligger nånstans emellan.
Källa för beräkningarna ovan: http://www.historia.se/indexprisjamforelse.html (mars 2011)
